Åker fortfarande bil och lyssnar på musik. Men jag smsar också med min egna lilla älskling som just nu är på invigning av volleybollcupen någonstans i landet. Saknar honom sjukt mycket. Jag vill bara vara framme nu så man får sträcka på sig och att illamåendet kan försvinna. Hittade inte mina tabletter innan vi åkte, men det är sånt som händer. Tror vi är framme om typ en timme eller två. Vet inte hur mycket klockan är just nu, men vi ska bara framme lite efter nio. Det vet jag. Om vi inte stannar påvägen, men det tror jag inte att vi gör. Nu kommer också Martins mamma Tina att bli glad. För jag har fixat en sak åt henne som hon ville ha. Nyfikna?